SPRINGER SOM ALDRIG FÖRR

Lyckans dag! Jag tog milen. Det har bara hänt 1 gång tidigare, för några år sen. Hade sånt jävla lyckorus så ville aldrig sluta löpa. Alltså känslan under ett löppass är fan svårslagen, det känns som att jag kan göra allt i hela världen och man känner sig så jävla stark. Endorfinerna rusar i hela kroppen.

Jag är helt ärligt inte i bra träninsform just nu, men det här bevisar ju att allt sitter i huvudet. Vissa dagar orkar jag inte ens springa 100m för att jag har dålig inställning, och idag milen utan problem. Mitt issue är att jag inte innan jag ska ut och springa kan sätta upp mål för hur långt jag ska springa, då ger jag upp jättesnabbt och tycker det känns jobbigt. Jag är alltid helt förväntanslös och ser vad jag känner för. Ingenting går att tvinga fram hos mig.

Var förbi gymmet en sväng med lite styrka också, såhär såg träningspasset ut som jag satte ihop lite snabbt innan:

  • Plankan 1 min (3 gånger)
  • Crunches (korta sit-ups) 15 x 5
  • Långa sit-ups 15 x 5
  • Biceps curl (hantlar) 12 x 3
  • Shoulder press (hantlar) 12 x 3
  • Axellyft (hantlar) 12 x 3

(haha sorry att jag blandar svenska och engelska namn, är inte så bra på ord för träning)

 

Nu ligger jag i sängen och har sjukt ont i mina vadmuskler trots att jag stretchade typ 10 min. Känns tungt att andas också. Lite huvudvärk också. ÄH nu räcker det. Lite serie (silicon valley, så braaa) och sen sova, nu väntar 3 jobbdagar innan jag har LEDIG HELG woho. med bästa vädret som väntar också, och världens bästa kompisar <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *